fbpx

Världens längsta golfbana ligger i Australien och sträcker sig mellan städerna Ceduna och Kalgoorlie.

1365 kilometer lång

Vi har träffat Ulla Stenqvist 77 år, som återigen utmanat sig själv och spelat de 18 kända hålen en nätt liten bana som är 1365 kilometer lång. Ja, ni läste rätt…

Ulla är barnmorskan som mitt i livet lämnade man och arbete i Sverige för att börja på nytt i Australien. Det är många år sedan nu men fortfarande reser hon varje år mellan Perth och Stockholm. Spelar golf så mycket hon orkar och hoppar in och jobbar när det behövs, och det gör det ofta. Ulla är över 70 år men det hindrar henne inte för att göra allt det hon vill och drömmer om. Och drömmen om världens längsta golfbana återkommer vi till.

Första gången jag intervjuade Ulla, hemma i lägenheten vid Henriksdalsberget, satte hon sig på golvet tog fram en karta och började visa alla platser hon bott och arbetat på i Australien. Det var många platser från Perth till Melbourne men längsta tiden tillbringade hon i ”the outback” på fastlandet och på öarna nära Papua Nya Guinea. Från varje plats har hon en historia att berätta och det är många minnen som pryder väggarna, målade av aboriginer.

Det är ganska underbart hur ödet, eller kanske slumpen, för oss framåt i livet. 

– Redan som nyutexaminerad sjuksköterska frågade en kurskompis om jag inte skulle följa med till Australien. Jag tvekade inte en sekund berättar Ulla. Där nere träffade vi ytterligare en svensk sjuksköterska som vi bilade runt tillsammans med. När reskassan behövde fyllas på tog vi arbete på olika landsortsmottagningar. Det fanns inga mobiler, i bästa fall en kommunikationsradio. Ibland fick vi reda på att det hänt en olycka 5-6 timmar bort då var det bara att sätta sig i bilen och ge sig iväg, oftast ensam.

Trots långa arbetsdagar, enkel levnadstadsstandard och svårt sjuka patienter älskade hon sitt ny liv. Det var med sorg i hjärtat hon efter 3,5 år var tvungen att vända hemåt, en sjuk mamma behövde henne. Väl i Sverige passade hon på att plugga vidare till barnmorska, och träffade mannen hon skulle komma att gifta sig med. Det dröjde många år innan hon återigen klev av planet på australiensisk mark.  

– Det är märkligt hur jag som älskar barn och som älskar att resa träffar en man som inte vill resa och som sårar mig djupt när han hotar med skilsmässa när jag blir gravid. När jag sedan får missfall kändes livet riktigt tungt och jag vet än idag inte hur jag tog mig vidare och varifrån jag mobiliserade kraft.

Det blev inga barn och när jag insåg att mina barnafödande år var förbi gav jag mig själv en resa till Australien i 50-årspresent, utan man. Med distans till livet i Sverige förstod jag att det var dags att gå vidare så jag åkte tillbaka, skilde mig, jobbade dygnet runt för att få pengar till en ny biljett och åkte tillbaka, berättar Ulla.

Den här gången blev det tio år i Australien. Långa arbetsveckor, många timmar men med en livskvalitet som slår det mesta. Precis som förra gången var det familjen som till slut fick Ulla att återvända till Sverige, nu var det syskonbarnen som behöve henne.

– Jag flyttade hem och började spela golf! Ulla skrattar gott när hon berättar hur kompisen försökte sälja in idén om en golfkurs på Årstafältet till någon somär helt ointresserad av bollsporter och som dessutom bestämt sig för att hon inte vill eller kan. Men oj så biten hon blev och så fel hon hade. På samma sätt som jobbet och Australien fått henne att må bra, på samma sätt fick golfen henne att blomstra. Det skapade nya vänner och möjlighet att besöka spännande resmål i fantastiska miljöer.

De flesta av oss andra nöjer oss med att besöka kända golfdestinationer när vi åker på golfresor, men inte Ulla. 
– När jag läste om världens längsta golfbana satte jag direkt upp den på min ”bucket list” och nu har det alltså blivit verklighet, berättar Ulla.

Golfbanan heter Nullarbor Links och är 1365 km lång, klassad som par 73. Första hålet spelas i Ceduna, södra Australien och avslutas i Kalgoorlie i västra Australien. De två första hålen spelas på en riktig golfbana, sedan är det bushbanor i femton hål innan det avslutas på golfbanan i Karlgoorlie där banan håller världsklass. Man spelar precis som vanligt par 3, 4 och 5 hål men skillnaden här, förutom längden, är att man delar fairways, tees och greener med kängurur, ormar och andra kryp.

Många av hålen på bushbanorna är verkligen riktig bush, inget gräs i vanlig bemärkelse och med greener uppbyggda som små kullar av jord blandat med oljegrus. 
– Man fick använda en speciell skrapa för att få det slätt så att man kunde putta, fortsätter Ulla. Det var verkligen en upplevelse att ibland köra 20 mil mellan hålen. Totalt tog det oss 6 dagar att spela de 18 hålen men då hann vi även med massor av umgänge,god mat och gott vin.

Det är knappt så att jag vågar fråga vad nästa projekt är för denna krutgumma, om det har kommit något nytt på hennes bucketlist, eller om hon nu kanske ska ta det lite lugnt och njuta av pensionen. Hon skrattar gott.

– Nej, någon pensionär som sitter hemma och tar det lugnt blir jag aldrig. Så länge jag orkar fortsätter jag arbeta och fylla på min bucketlist med nya projekt. Nästa dröm är att bushvandraThe Kokoda track i Papua Nya Guinea, men inte med golfklubbor den här gången, avslutar Ulla.