fbpx

Behöver vi lägga syrsor i söndagsgrytan och mald mjölmask i frukostgröten för vår mat ska bli klimatsmart? Eller ska man bli vegetarian? Det går att göra stor skillnad utan drastiska förändringar. Och en svensk köttbit kan vara avgörande för våra hotade svenska bin.

Klimatsmart mat hela vägen

Det var när medierna började prata om insekter som del av en måltid som många först intresserade sig för hållbar klimatsmart mat. Kommer vi äta myror, syrsor och andra insekter i framtiden? Frågan har diskuterats runt många bord runt om i landet.

Nyhetens behag har lagt sig. Men kvar finns frågan om hur vi kan äta klimatsmart. Diskussionen har också avancerat från att handla om insekter till hur hela matsystemet behöver förändras. Det gäller allt från odling och djuruppfödning till beredning, förpackning, frakt och matsvinn.

Restauranger med klimatsmart meny

Allt fler näringsidkare ser sitt ansvar och allt fler restauranger skaffar miljömärkningar som KRAV och Svanen. Ett exempel är Stångs Magasin i Linköping som varit Krav-certifierade sedan 2014. Jonas Alvin är en av grundarna:
– När vi skaffade miljöcertifieringen låg vi i framkant. Vi hade ett genuint intresse för att arbeta miljömässigt och det var vårt sätt att bidra till en hållbar värld. Efterfrågan fanns inte på samma sätt som idag. Vi har drivit på och nu är folk mycket mer medvetna om vad de äter och hur det påverkar miljön.

Stångs Magasin arbetar med lokala producenter som månar om hållbar och ekologisk framställning. Menyn är säsongsanpassad och varieras efter de råvaror som finns tillgängliga för årstiden.
– Under försommaren är det exempelvis mycket sparris och ramslök på menyn. Ramslöken kan ersätta vitlök och gräslök i majonnäs, örtolja eller i smaksatt gräddsås. Det är verkligen en användbar grönsak. avslutar Jonas innan han återvänder till det väldoftande köket.

Genom att välja svenskt kött hjälper du våra bin

Det finns många lokala initiativ men det arbetas även globalt för att klimatanpassa produktion och mathållning. Anledningen är enkel. Världens matsystem står idag för en fjärdedel av alla växthusgaser som genereras varje år. Kött- och mejerivarorna står ensamt för 15% av de totala utsläppen. För att sätta det i perspektiv så motsvarar det ungefär lika mycket som utsläppen från alla motordrivna fordon, som bilar, lastbilar, flygplan och båtar, tillsammans. Det är enorma siffror om och matematiken är enkel.

Om vi alla minskar vårt intag av animaliska produkter med några procent, blir den sammantagna effekten enorm.

I Sverige har köttkonsumtionen minskat ett antal år, på grund av miljömedvetenhet och hälsoråd. Pandemin har skyndat på utvecklingen. Vi äter allt mindre kött och de svenska varorna väljs ofta före de importerade. Och prioriteringen av svenska varor är viktig.

Svenskt naturbeteskött bidrar till att våra betesmarker hålls öppna för många arter av bin, fjärilar och andra insekter som idag är hotade. Samtidigt som vi behöver minska vår köttkonsumtion är varans ursprung och miljömärkning avgörande.

Det är enklare än du tror att göra skillnad

Genom att göra medvetna val kan vår klimatpåverkan minskas avsevärt. Det är lättare än många tror att göra skillnad. Och med kloka val blir inte kostnaden högre. I början kan förändringarna vara små, som en lite mindre bit kött, från svenska naturbetande djur, och svensk tomat istället för importerad. Du kanske hittar nya favoriter i grönsaksdisken som blir stående inslag på din lite grönare meny. Genom att fråga om varornas ursprung på din kvarterskrog driver du på en förändring. Och på sikt kanske du väljer bort restaurangen som inte serverar svenskt kött.

Att äta insekter kanske inte kommer höra till vardagen i Sverige. Men det handlar om att göra medvetna val. Och det handlar om att ta det där första steget för att göra skillnad.

Läs mer om klimatsmart mat

Livsmedelsverkets sida om mat och miljö ger bra övergripande råd

Naturskyddsföreningens säsongsguide för grönsaker ger smarta tips

WWFs köttguide hjälper dig välja rätt kött (men även ost, vegoprotein och ägg)

FNs sida om Agenda 2030 och de Globala målen »

En nötbiff på 200 gram genererar ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som 40 km körning med en bensindriven bil.